DiplomBoxning

Innehåll

1. Förord

2. Vad är diplomboxning?

3. Ringdomarens uppgift

4. Hur mäter vi diplomboxning

5. Poängsättning

6. Avancemang från diplomklass B till A

7. Ålder och vikt

8. Diplomträning

Detta kompendium är ett försök att samla de viktigaste ingredienserna för
diplomboxning. Förhoppningen är att dessa idéer ska användas och ligga till
grund för arbetet i klubbarna och även på kurser och seminarier.

De nedanstående grunderna i diplomboxning är i själva verket grunden för all
boxning. Om vi därför utvecklar diplomsporten så utvecklar vi
boxningssporten som sådan. För att detta skall bli bestående krävs ständigt
nya kurser och seminarier för att hålla diskussionen, inte bara vid liv,
utan även fräsch och kreativ.

En välorganiserad barn- och ungdomsverksamhet ger också en bra
"äldreomsorg", dvs. junior- och seniorverksamhet. Detta tjänar din förening
på i förlängningen. Nästa år kan vi förhoppningsvis förbättra kompendiet
efter ett år av diplom-, kurs- och seminarieverksamhet.

Boxningshälsningar

Lars Myrberg

Utbildningsansvarig i Stockholms Boxningsförbund

Diplomboxning är detsamma som boxning för barn. Det brukar heta ”Mina barn
men andras ungar”. Som ungdomsledare ska vi alltid komma ihåg att andras
ungar är någons barn. Boxning för barn är aldrig hård eller ojämn.

Däremot innehar den det tävlingsmoment som barnen älskar. Att mäta sig och
jämföra sig med jämnåriga är nånting som barn – kanske i första hand
pojkar – aldrig tröttnar på. (Inte ens i vuxen ålder.) Om boxningen blir för
mjuk tappar sporten sin särprägel. De som söker sig till vår sport vill som
regel pröva sin förmåga att utstå prövningar. Att kliva in i en boxningsring
för match, är en prövning. Att testa sina fysiska, tekniska och taktiska
kunskaper mot en jämnårig boxningskompis är – och skall vara – en rolig
prövning.

Naturliga rörelser för teknisk boxning ska alltid uppmuntras, inte stävjas.
Om en boxare till exempel inte har lärt sig gardering för raka slag bör
motståndaren inte bannas. Istället bör matchen avbrytas (inte stoppas,
RSC:as eller ges upp) och speakern kan exempelvis förkunna ”vidare i
turneringen NN, men applåder för båda boxarna”, för att den underlägsne
boxaren inte skall uppleva förnedring inför föräldrar eller kompisar.
Tränaren är den som i så fall skall ta på sig ansvaret. Det är tränarens
kanske viktigaste uppgift: Att se till att dennes barn och ungdomar som
tränar boxning, inte hamnar i situationer de ännu inte är mogna för.

Ringdomarens uppgift är att se till att tävlingsmomentet bibehålls.
Ringdomaren ska uppmuntra till positiv boxning och bör låta två jämna boxare
som håller hög nivå, fortsätta med detta. Snabb och teknisk boxning är inte
liktydigt med överdriven hårdhet. Ett visst moment av hårdhet finns alltid i
teknisk boxning. Det är sportens natur. Men så länge boxarna är jämbördiga
möter det inga hinder.

I slutänden bör vi komma ihåg att diplomboxning är en förberedande fas inför
tävlingsboxning, där endast antal träffar räknas. För att undvika att bli
träffad och för att lära sig att vara den som träffar mest, är det viktigt
att lära sig rätt teknik. Rätt teknik kan man lära så länge boxningen utförs
med naturliga och avstressade rörelser. Det måste alltid finnas utrymme för
kombinationer av försvar och slag.

När diplomboxningen blir onödigt hård eller ojämn brister tekniken och
därmed har man försummat syftet med utövandet av diplomboxning.

När man poängdömer en diplommatch bedöms i rond ett: Fotarbete och balans, i
rond två: Rena slag och i rond tre: Gardering och undanglidningar. Nedan följer den
undertext som ingår under dessa rubriker:

Rond Ett	Fotarbete/balans
Rond två	Rena slag
Rond tre	Gard/Undanglidningar

Följande tekniker/moment studeras i detalj i de tre ronderna

Rond Ett	Rond två	Rond tre
Grundställning	Raka slag	Grundställning
Enkelsteg	Krokslag	Handförsvar
Rotationssteg	Uppercutslag	Midjan
Diagonalsteg	Med enkelsteg	Fötterna
Finter med fötterna	Med diagonalt steg	Kombinationer
Rörelseschema i ringen	I rörelse	Finter
	Kontringar

Det är förstås viktigt att ha specifika och därmed rättvisa metoder att mäta
och bedöma diplomboxarnas insatser på. För att vi så klart som möjligt ska
kunna fastställa poängsättning krävs konkreta värdeskalor. För att uppnå
diplom, det vill säga godkänt, krävs 27 poäng. Det innebär minst 3 poäng i
medel hos samtliga tre domare.

1 poäng	1,5 poäng	2 poäng	2,5 poäng	3 poäng	3,5 poäng	4 poäng	4,5 poäng	5 poäng
Klart underkänd	Underkänd	Ej godkänd	Nästan godkänd	Godkänd	Lite bättre än godkänd	Klart Godkänd	Mycket bra	Perfekt

Vad krävs för att Fotarbete/Balans ska uppnå Godkänt?

Räcker det med enkelsteg i samma lugna takt, på platta fötter, matchen igenom? Eller måste
fotarbete utföras på lätta fötter?

Vad krävs för att få en 3:a för Rena slag?

Skall boxaren utföra enbart raka slag utan förflyttning? Eller raka slag,
krokslag och uppercut dock bara mot huvudet – utan förflyttning? Eller
räcker det med raka slag med steg och i rörelse?

Uppnår man godkänt för Gard/Undanglidning om man ideligen duckar och rullar, med händerna vid midjan, t ex?

Godkänd grundställning
En godkänd grundställning kan beskrivas enligt följande:

Bakre fotens trampdyna i golvet men inte hälen, främre foten pekar mot
motståndaren, båda benen ska vara lätt böjda och kroppsvikten ska vara jämnt
fördelad på båda benen. Observera att överkroppen ska vara något vriden för
att minska den egna träffytan samt att armbågarna ska hållas i vertikal
linje med benen. Det är viktigt att främre axeln är upplyft som skydd för
hakan. Bakre axeln å andra sidan ska vara i avslappnat läge. Vidare ska
bakre näven skydda hakan/kinden. Hakan hålls sänkt mot bröstet. Slutligen
ska främre näven hållas strax under ögonnivå.

En grundställning där händerna är placerade på rätt sätt före under och
efter olika situationer i matchen ger en 3:a, dvs. godkänt.

Godkänt försvar
Försvaret med händerna är det första och säkraste försvaret en diplomboxare
bör lära sig. Blockering med höger hand vid motståndarens raka vänster ger
nästan godkänt, dvs. 2,5 poäng. Kan boxaren även parera motståndarens raka
höger med sin vänsterhandsgard ger det godkänt, dvs. 3-3,5 poäng. Helst bör
boxaren visa att han/hon också behärskar parader med underarmarna vid raka
slag mot kroppen.

Med en godkänd grundställning ökar utsikterna för ett effektivt försvar.
Detta inkluderar undanglidningar.

En godkänd undanglidning med överkroppen kan vara med eller utan steg.
Händerna bör också sitta på plats, som nämnts ovan. Även resten av kroppen
ska vara i balans och harmoni, med kroppstyngden fördelad på rätt ben i rätt
proportion vid rätt tillfälle.

Godkänt fotarbete
Fotarbetet får godkänt då boxaren håller rätt avstånd mellan fötterna också
vid förflyttningar. Om boxaren använder sig av enkelsteg under en hel match,
och tar endast ett steg i taget ger det Nästan godkänt, dvs. poängen 2,5. Om
boxaren kan växla tempot på fötterna vid något eller några tillfällen under
matchen och hela tiden bibehålla korrekt fotställning ger det en 3:a. Kan
boxaren dessutom variera tempot eller hastigheten genom pendelsteg,
diagonalsteg eller genom ett medvetet rörelsemönster i ringen bör det
givetvis resultera i höga poäng.

Godkända slag
Godkända slag skall träffa med den godkända träffytan av näven. Kroppen
skall finnas med bakom armen. ”Kroppen” är detsamma som att foten roterar;
midjan vrids; axlarna höjs respektive sänks och att armen sträcks eller böjs
i den utsträckning som krävs. Dessutom bör kroppstyngden flyttas till rätt
ben vid rätt tillfälle. Raka slag med båda händerna, utan förflyttning ger
2-2,5 poäng. Raka slag med steg eller förflyttning ger 3 poäng. Raka slag
mot huvud och kropp som inkluderar steg är värt 3,5 poäng. Raka slag i
rörelse eller i olika kombinationer ger högre poäng.

Om slagen delas ut med överdriven kraft eller hårdhet ska ringdomaren och
sekonden stävja detta. Om boxaren inte uppmärksammar tillsägelsen ges
antingen en minuspoäng eller också avbryts matchen.

Följande är ett förslag som Stockholms Boxningsförbund tänker prova i den
egna diplomserien:

När grundställningen bibehålls under hela matchen inklusive ett stabilt
fotarbete med viss variation ges Godkänt. När boxarens försvar är effektivt
och väl fungerande med handblockeringar eller parader ges Godkänt. Boxning
med raka slag mot huvud och kropp där attack och kontring ingår inklusive
försvar; med steg eller i rörelse ger Godkänt. När detta utförts har boxaren
avancerat från diplomklass B till diplomklass A.

När en boxare kan kombinera en typ av försvar med en annan typ av försvar
ges Godkänt. Till exempel blockering-undanglidning eller
undanglidning-rullning eller steg-undanglidning. Ett gott försvar som utförs
endast med händerna och underarmarna ger bara knappt godkänt: 2,5 poäng. När
en A-boxare använder sig av godkända raka slag och krokslag och/eller
uppercutslag; med steg eller i rörelse (inklusive försvar) mot både kropp
och huvud, ges Godkänt.

Självklart för samtliga boxare – diplom A och diplom B - är att
uppträdandet och uppmärksamheten gentemot ringdomare, poängdomare och sekond
skall vara klanderfritt, före under och efter matchen.

För att få en så bra matchning, och utveckling av boxaren, som möjligt, bör
man först och främst titta på ålder och vikt. Om det skiljer mycket på ålder
eller vikt bör man hellre låta två nybörjare ”stå över”. Om det finns en
överkvalificerad diplomboxare till övers kan denne sparra med nybörjaren för
att ge vana att boxa inför publik i en annan miljö, än den egna
träningslokalen. Eller kompensera det uteblivna tävlingstillfället med att
boxaren får hjälpa till i ringhörnan.

Viktklasser inom diplomboxning

Under 18 kg	Under 21 kg	Under 24 kg	Under 27 kg	Under 30 kg	Under 33 kg	Under 36 kg
Lätt mikrovikt	Mikrovikt	Lätt atomvikt	Atomvikt	Lätt molekylvikt	Molekylvikt	Lätt knottvikt

Under 39 kg	Under 42 kg	Under 45 kg	Under 48 kg	Under 51 kg	Under 54 kg	Under 57 kg
Knottvikt	Lätt myggvikt	Myggvikt	Lätt flugvikt	Flugvikt	Bantamvikt	Fjädervikt

o.s.v. upp till tungvikt

En lugn och bra inledning på ett träningspass är att samla gruppen i en rund
ring. Här kan du som ledare prata med de aktiva och berätta vad de strax ska
vara med om. Men först får alla säga vad de heter. Exempelvis kan man skicka
runt en boxningshandske där den som tar emot den får säga sitt namn.
Förslagsvis börjar tränaren/tränarna att säga sina namn för att sedan skicka
handsken. Man kan repetera detta med att sända runt handsken och den som
skickat handsken får sitta ned.

Efter presentationslekarna kan man som sagt berätta några ord om dagens
träning genom att berätta vilka de fysiska och psykiska grunderna för
boxning är. Exempelvis snabbhet, smidighet, styrka och ”sju ormars” list.
Därefter är det dags för tävling eller lek. Efter denna kan man öva
gardställning och fotarbete innan nästa tävling/lek bryter av. Därefter rak
vänster mot ansikte och kropp innan nästa tävlingslek. Efter detta lilla
skolboxningspass kan de ta på sig boxningshandskar för att repetera, denna
gång med kontakt.

Avslutningsvis kan de få boxas fritt – under tränarens uppsyn – med de slag
som övats in, inledningsvis bara raka slag.

Stationsträning är mycket användbart. Där kan man lägga in alla möjliga
övningar, inklusive att boxas mot sandsäck och andra boxningsredskap.

Nedvarvning kan vara en minut skuggboxning. En gemensam samling markerar att
träningspasset avslutas. Under samlingen berättar tränaren vad som gäller
inför nästa pass i fråga om kläder, utrustning, medlemsavgifter, tider etc.
etc.

8.1 Gruppindelning

Det är en fördel, inte minst för dig som tränare, om samtliga i gruppen
ligger på ungefär samma nivå, både åldersmässigt och kunskapsmässigt. Ett
sätt kan vara att man har en startvecka, där blivande diplomboxare får ”
prova på”. Efter den veckan håller man gruppen intakt. De som vill börja
träna senare, kan börja nästa terminsstart. Om gruppen minskar oroväckande
fort kan man alltid inleda en ny ”prova på-vecka”. Om gruppen på nytt
minskar oroväckande fort, får man analysera träningen för att ta reda på vad
som fattas.

Ett annat sätt att ta reda på vad de aktiva tycker om träningen är att låta
dem skriva ned sina åsikter och synpunkter. Då kan det vara bra att ge
alternativ. Det kan vara enklare för eleverna att få alternativ än att låta
dem författa utifrån en tom A4-sida.

8.2 Några råd om talet
Tala klart och tydligt. Överrösta inte de aktiva, vänta tills det blir
lugnt. Använd ord som alla förstår: Undvik fackuttryck, prata vardagsspråk.
Titta på deltagarna när du pratar så känner de sig uppmärksammade.

Använd korta klara instruktioner. Krångliga meningar är tecken på krångliga
övningar. Kom ihåg att det är övningen som är viktig, instruktionen får inte
ta över. Det kan vara vettigt att ge utrymme för frågor efter instruktionen,
eventuellt får du komplettera din instruktion, så att alla har förstått.

8.3 Avslutningsvis
Barnen ska ha roligt under träningen. Det ska vara kul att träna boxning.
Men vi ska som sagt inte glömma bort kampmomentet. Det är oftast därför
barnen och ungdomarna sökt sig till vår sport, för att få boxas. Men skynda
långsamt!

Lycka till!

Stockholms Boxningsförbund 2001.

Text: Lars Myrberg

Copyright: Stockholmsboxningsförbund och Lars Myrberg

Layout & illustration: Samir Belarbi